Öppen vetenskaplig hårdvara
Öppen vetenskaplig hårdvara handlar om att göra ritningar, dokumentation och annan information om forskningsutrustning tillgänglig så att utrustningen kan förstås, byggas, anpassas och vidareutvecklas av fler. Det kan gälla exempelvis laboratorieutrustning, fältsensorer och mätinstrument som används för att samla in och analysera forskningsdata. Genom att göra forskningsutrustning öppen kan forskning bli mer reproducerbar, kostnadseffektiv och möjlig att anpassa till olika forskningsfrågor och lokala behov.
Öppen hårdvara handlar om att göra designen bakom fysisk utrustning tillgänglig så att andra kan studera, bygga, modifiera, använda och dela den. Inom forskning kan det till exempel handla om laboratorieutrustning, fältsensorer, mätinstrument eller annan utrustning som behövs för att samla in, analysera eller producera forskningsdata. Det som delas är inte bara en beskrivning av utrustningen, utan även ritningar, komponentlistor, instruktioner och annan information som gör det möjligt att förstå, anpassa och återskapa den.
Öppen vetenskaplig hårdvara (eng. open science hardware) innebär att principer för öppen hårdvara används i forskningssammanhang. Därför är området en del av öppen vetenskaplig kunskap: forskningens öppenhet handlar inte bara om publikationer, data och [källkod], utan också om de tekniska verktyg som används för att skapa kunskap. När utrustning kan delas, byggas om och anpassas av fler kan forskning bli mer reproducerbar, mer kostnadseffektiv och mindre beroende av dyr eller svåråtkomlig specialutrustning.
Öppen hårdvara är också en fråga om vem som har tillgång till forskningsutrustning och möjlighet att anpassa den. Lokalt tillgänglig och väl dokumenterad utrustning kan göra det möjligt för fler forskare, tekniker och samarbetspartner att genomföra experiment, utveckla metoder och anpassa instrument efter lokala behov. På så sätt kan öppen hårdvara bidra till att bredda vem som kan bedriva forskning, vilka frågor som kan undersökas och hur forskningsinfrastruktur kan utvecklas och delas.
Motsatsen till öppen vetenskaplig hårdvara är sluten eller proprietär forskningsutrustning, där design, ritningar och teknisk dokumentation inte är öppet tillgängliga. Då blir det svårare att förstå hur instrument fungerar, reproducera forskningsresultat, reparera utrustning, kombinera den med andra lösningar eller anpassa den till nya forskningsfrågor. Det kan skapa onödiga kostnader och beroende av enskilda leverantörer, särskilt om dessa håller höga priser på service och reservdelar. Öppen vetenskaplig hårdvara kan därför stärka både forskningens reproducerbarhet och den långsiktiga förvaltningen av forskningsinfrastruktur.
Öppen vetenskaplig hårdvara växte fram under 2010-talet som ett alternativ till sluten forskningsutrustning, inspirerat av öppen källkod och bredare idéer om öppen vetenskap. I dag utvecklas och delas öppna hårdvarulösningar inom flera forskningsområden, ofta av forskare, tekniker, lärare, medborgarforskare och andra användare som behöver utrustning som kan förstås, byggas om och anpassas. När ritningar, dokumentation och erfarenheter delas kan också gemenskaper växa fram kring utrustningen, där olika typer av expertis bidrar till att förbättra verktygen och göra dem mer användbara. På så sätt är öppen vetenskaplig hårdvara inte bara en fråga om utrustning, utan också om gemensam utveckling av forskningsinfrastruktur.
En utförligare beskrivning finns exempelvis i Unescos Open Science Toolkit, särskilt vägledningen om att stötta öppen hårdvara för öppen vetenskap.