Öppen tillgång till forskningsdata | Openscience.se
Bild
Kvinna håller upp burk med prov
Länkstig

Öppen tillgång till forskningsdata

Öppet tillgängliga forskningsdata kan på ett lättare sätt hittas, granskas, delas vidare, citeras och återanvändas. Fler forskare kan därmed validera och bygga vidare på tidigare insamlade data. Data som tas fram inom eller bekostas av det offentliga är en strategisk nationell resurs för samhällets, näringslivets och den offentliga sektorns utveckling. Användning och vidareutnyttjande av data kan skapa transparens, innovation, effektivisering och underlag till beslut och forskning.

Återanvändning av forskningsdata

Öppen tillgång till forskningsdata innebär att data från forskning görs tillgängliga för andra att hitta, granska och återanvända, i den mån det är möjligt. Arbetet styrs bland annat av principen om "så öppet som möjligt, så begränsat som nödvändigt" och bygger på att data hanteras enligt FAIR-principerna.

Öppen tillgång till forskningsdata innebär att forskningsdata – i den utsträckning det är möjligt – görs tillgängliga för andra att hitta, granska och återanvända. Detta kan till exempel inkludera datafiler, kod, dokumentation och metadata som rör forskningsprocessen.

Forskningsdata kan inte alltid göras tillgängliga helt öppet utan restriktioner. I Sverige gäller principen att forskningsdata som tagits fram med offentliga medel ska vara ”så öppna som möjligt, så begränsade som nödvändigt”. Det innebär att hänsyn tas till juridiska, etiska och säkerhetsmässiga begränsningar vid tillgängliggörande.

För att data ska kunna användas av andra krävs ofta att de följer de så kallade FAIR-principerna: data bör vara hittbara (Findable), tillgängliga (Accessible), interoperabla (Interoperable) och möjliga att återanvända (Reusable). Detta är emellertid allmänna principer och inte universella kriterier. På grund de krav och behov som olika forskningsområden har så behöver FAIR-principerna vara anpassade efter de vetenskapliga discipliner, forskningsfält och verksamheter inom vilka de ska tillämpas.

Öppen tillgång till forskningsdata kräver teknisk infrastruktur, tydliga riktlinjer och resurser för hantering, lagring och eventuell anonymisering. Många forskningsfinansiärer i Sverige och internationellt ställer idag krav på att datahantering planeras och dokumenteras, ofta genom datahanteringsplaner (Data Management Plans, DMP).

FAIR-principerna

Tanken att data och metadata ska vara hittbara, tillgängliga, interoperabla och återanvändbara (dvs FAIR) är vägledande riktlinjer inom hantering av forskningsdata. Syftet är att göra data och tjänster maximalt användbara, både för människor och maskiner. FAIR-principerna är inte en teknisk standard utan beskriver kvaliteter som ökar återanvändbarheten över tid och tillåter olika implementationssätt. FAIR gäller alla forskningsområden och adresserar hinder som otydliga begrepp, bristande metadata och svårigheter att kombinera data från olika källor. Principerna innebär bland annat att data ska förses med beständiga identifierare, rika och maskinläsbara metadata, och tydliga licenser och åtkomstvillkor. De förutsätter också att data kan integreras med andra resurser genom gemensamma format och standarder. FAIR innebär inte alltid öppet tillgängligt – legitima begränsningar som integritet eller säkerhet kan kräva begränsad åtkomst – men även sådana data bör vara korrekt beskrivna och hittbara. Implementeringen bör anpassas till forskningsfältets traditioner utifrån ambitionen att höja datakvalitet, minska dubbelarbete och stödja öppen vetenskap.

 Källa: Mons, B. et at. (2017). "Cloudy, increasingly FAIR; revisiting the FAIR Data guiding principles for the European Open Science Cloud." Information Services and Use, 37(1), 49–56. DOI: 10.3233/ISU-170824