Öppen källkod

Öppen källkod innebär att den källkod som ligger bakom en programvara görs öppet tillgänglig, tillsammans med en licens som tillåter andra att använda, granska, ändra och dela den. Det skiljer sig från proprietär programvara, där användare normalt inte har rätt att fritt granska, modifiera eller vidareutveckla koden. För att programvaran ska vara verkligt öppen behöver källkoden vara tillgänglig i ett format som går att läsa och ändra, och licensen behöver tillåta återanvändning, modifiering och vidare spridning.

I forskning kan öppen källkod vara en viktig del av öppen vetenskaplig kunskap. Programvara används för att samla in, bearbeta, analysera, visualisera och dela forskningsdata, och koden kan därför vara avgörande för att förstå hur forskningsresultat har tagits fram. När källkod som ingår i forskningsprocessen delas öppet blir det lättare att granska metoder, återanvända verktyg, reproducera analyser och bygga vidare på tidigare forskning. För att detta ska fungera i praktiken behöver koden ofta kompletteras med dokumentation, information om den tekniska miljö som krävs för att köra den och, när det är möjligt, öppna data.

Öppen källkod kan också bidra till mer hållbar och självständig digital forskningsinfrastruktur. Genom att programvara kan användas, förbättras och underhållas av fler kan beroendet av enskilda leverantörer minska, samtidigt som transparens, samarbete och återanvändning stärks. Detta kräver dock att programvaran är dokumenterad, säker, underhållen och organisatoriskt förankrad. I EU-kommissionens arbete med att stärka unionens digitala självständighet lyfts öppen källkod fram som ett sätt att stärka öppna digitala ekosystem, långsiktig hållbarhet och större kontroll över digital infrastruktur.