Öppna virtuella infrastrukturer
Öppna virtuella infrastrukturer är digitala system, tjänster och resurser som stödjer öppen vetenskap under hela forskningsprocessen. Dessa infrastrukturer gör det möjligt att bevara, hitta, få tillgång till, återanvända, analysera och koppla samman olika forskningsresurser, såsom publikationer, data och programvara. För att infrastrukturerna ska stödja öppen vetenskap behöver de vara tillgängliga och interoperabla, men också långsiktigt hållbara och inkluderande. De behöver även styras med hänsyn till behov hos såväl olika forskargrupperingar som det omgivande samhället.
Virtuella infrastrukturer används i olika delar av forskningsprocessen och vetenskapliga kommunikation, till exempel
- repositorier för publikationer, forskningsdata och källkod
- plattformar för publicering med öppen tillgång
- virtuella forskningsmiljöer (VRE), plattformar för samarbete kring programvara och andra digitala forskningstjänster
- tjänster för beräkningar och dataanalys, inklusive högpresterande databehandling (HPC), molntjänster och datalagring.
Det är viktigt för virtuella infrastrukturer att information och tjänster från olika källor kan fungera tillsammans, vilket förutsätter interoperabilitet mellan infrastrukturerna och användning av gemensamma standarder. Beständiga identifierare, såsom DOI för forskningsresultat, ORCID för forskare och ROR för forskningsorganisationer, gör det möjligt att entydigt identifiera och koppla samman digitala objekt, personer, organisationer och andra delar av forskningsprocessen.
European Open Science Cloud (EOSC) är ett exempel på en virtuell infrastruktur som utvecklas som en federation. Den kopplar samman befintliga repositorier, forskningsinfrastrukturer och andra tjänster så att data, verktyg och tjänster kan användas i forskning över ämnes- och nationsgränser i Europa. Initiativet syftar även till att främja datadelning, öka transparensen och reproducerbarheten i forskning samt underlätta transdisciplinärt och interdisciplinärt samarbete.
Virtuella infrastrukturer är beroende av organisationer, kompetens och långsiktigt hållbara resurser. Bibliotek, IT-tjänster, stöd för forskningsdata och andra specialistfunktioner bidrar till deras utveckling, drift och användning. Det krävs systematiska, långsiktiga investeringar i såväl teknisk infrastruktur som de mänskliga resurser som behövs för att underhålla den. Infrastrukturer för öppen vetenskap är ofta icke-kommersiella, med stark förankring i forskarsamhället.
Öppna virtuella infrastrukturer bör utformas för olika forskningsområden och olika användargrupper. Unesco betonar till exempel att datainfrastrukturer bör tillgodose olika forskningsområdens behov på lika villkor, oavsett datamängdens omfattning eller karaktär, och att tjänster bör anpassas till forskarnas praktiker och behov. Tillgänglighet, flerspråkighet och internationellt samarbete är också viktiga, liksom transparenta kostnader och finansieringsmodeller.