Öppna fysiska infrastrukturer
Öppna fysiska infrastrukturer är gemensamma anläggningar, utrustning, instrument och andra materiella resurser som stödjer forskning och kan användas av forskare eller andra relevanta grupper. De kan göra forskningskapacitet tillgänglig även utanför den organisation som äger eller driver infrastrukturen och stödja samarbete mellan institutioner, forskningsområden och länder. För att sådana infrastrukturer ska stödja öppen vetenskap krävs bred och jämlik tillgång och långsiktig hållbarhet. De behöver även styras med hänsyn till behov hos såväl olika forskargrupperingar som det omgivande samhället.
Fysiska infrastrukturer för öppen vetenskap kan ha många olika former, till exempel
- större vetenskaplig utrustning och uppsättningar av instrument
- öppna laboratorier och tillgängliga forskningsanläggningar
- öppna testmiljöer för innovation och inkubatorer
- vetenskapsmuseer, forskningsparker och andra verksamheter som förmedlar forskningssamarbeten mellan akademi och civilsamhälle
- infrastruktur för icke-digitalt forskningsmaterial, till exempel kemiska reagenser.
Det som framför allt gör en fysisk forskningsinfrastruktur öppen är att den görs tillgänglig så brett som är lämpligt, i stället för att vara begränsad till en enskild organisation eller en sluten grupp. Gemensam tillgång kan bidra till att minska skillnader i forskningskapacitet genom att ge forskare och institutioner möjlighet att använda utrustning, anläggningar eller kompetens som de inte själva kan tillhandahålla.
Fysiska infrastrukturer kan också erbjuda platser för samarbete och kunskapsutbyte. Produktionen av ny kunskap kan gynnas av interdisciplinära miljöer där forskare kan samverka med exempelvis ingenjörer, programvaruutvecklare, konstnärer, innovatörer och andra grupper. Unesco uppmuntrar också infrastrukturer som underlättar samspel mellan forskning och samhälle.
Liksom virtuella infrastrukturer kräver fysiska infrastrukturer långsiktig finansiering, underhåll, teknisk kompetens och tydliga ansvarsförhållanden för drift och utveckling. Det krävs systematiska, långsiktiga investeringar i såväl teknisk infrastruktur som de mänskliga resurser som behövs för att underhålla den. Infrastrukturer för öppen vetenskap är ofta icke-kommersiella eller icke-vinst-drivande, med stark förankring i forskarsamhället.