Andra former av öppen delaktighet
Öppen delaktighet i forskning kan ta många former utöver medborgarforskning. Det kan handla om samverkan med lokalsamhällen, följeforskning, tillgänglig forskningskommunikation och gräsrotsfinansiering där människor och organisationer utanför forskarsamhället bidrar till forskning de ser som värdefull. Gemensamt är att forskning och forskningsresultat öppnas för fler aktörer, fler former av kunskap och fler sätt att skapa, använda och sprida forskningsresultat.
Utöver de former av deltagande i forskning som ryms inom medborgarforskning finns det många andra sätt att engagera aktörer utanför forskarsamhället i forskning. Det kan till exempel handla om olika former av samverkan mellan forskare och lokalsamhällen eller enskilda medlemmar i lokalsamhällen. Ett exempel är deltagarbaserad aktionsforskning, där en grupp eller ett lokalsamhälle som vill lösa ett visst problem arbetar tillsammans med forskare för att förstå problemet, skapa kunskap och stödja praktisk förändring. Ett annat exempel, framför allt inom vårdforskning och medicinsk forskning, är brukarmedverkan. Brukare medverkar i forskningen med mer än att lämna prover eller svara på enkäter, eller bli undersökt, testad eller intervjuad. Brukarmedverkan kan beskrivas som ett aktivt partnerskap mellan forskarna och de personer som ingår i studien. (Läs mer i Fortes Forskning i korthet #5 (2015).)
Följeforskning, eller forskningsbaserad utvärdering, är forskning som förväntas både generera ny kunskap och löpande utvärdera ett projekt eller en process inom en organisation. Forskningsprojektet levererar inte bara forskningspublikationer eller en slutrapport utan ger kontinuerlig återkoppling till organisationen.
Att nå ut med forskningsresultat som berör allmänheten är en annan form av öppen delaktighet. Tillgänglig forskningskommunikation innebär att forskning presenteras i former som är begripliga och engagerande. Exempel är poddar, digitala utställningar, populärvetenskapliga framställningar och kreativa sätt att presenterade data som kan stödja bredare kunskapsutbyte, ansvarstagande och genomslag i samhället. Tillgänglig forskningskommunikation är särskilt relevant när forskning genomförs tillsammans med externa parter, till exempel ett företag, en civilsamhällesorganisation eller ett lokalsamhälle, och forskningsresultaten kan vara av intresse eller värde för dem.
Gräsrotsfinansiering (”crowdfunding”) kan också räknas in i öppen delaktighet. Forskningsprojekt kan helt eller delvis finansieras genom att människor och organisationer donerar pengar till forskning som de ser som särskilt värdefull. I vissa länder, inklusive Sverige, finns det viktiga forskningsfinansiärer som samlar in medel för forskning inom särskilda områden, exempelvis Cancerfonden och Hjärnfonden. Det är möjligt att argumentera för att även sådana finansiärer är en form av systematisk gräsrotsfinansiering.
Ovanstående utgör bara några exempel på hur olika former av öppet engagemang kan se ut. För mer information, se exempelvis Unescos Open Science Toolkit, särskilt vägledningen om att engagera samhällets olika aktörer i öppen vetenskap.