Medborgarforskning
Genom det som kallas medborgarforskning eller ”citizen science” kan forskare och medborgare gemensamt arbeta för att skapa ny kunskap. Medborgarforskarna kan bidra till forskningen på olika sätt, exempelvis genom att samla in, klassificera eller analysera data i en forskningsstudie. Centralt är att medborgarforskarna deltar som forskare, inte som forskningsobjekt. En medborgarforskare behöver inte vara utbildad forskare.
Människor utanför forskarsamhället har länge deltagit i forskning, men under senare decennier har deras delaktighet begränsats. Orsaker till denna begränsning är bland annat professionaliseringen av forskningen, mer komplexa forskningsfrågor och behovet av avancerad utrustning. Digitala informations- och kommunikationstekniker har nu ökat möjligheterna för andra än forskare att ta del av och delta i forskning. Detta kan stärka förståelsen för vetenskapliga arbetssätt och motverka effekterna av desinformation.
Medborgarforskning är ett brett begrepp med skiftande definitioner. European Citizen Science Association (ECSA) har tagit fram tio principer för medborgarforskning som lyfter fram några nyckelbegrepp som organisationen anser utgör grunden för god medborgarforskning. Principerna bygger på respekt för och erkännande av de deltagande medborgarforskarnas bidrag till forskningen och på en acceptans av medborgarforskning som en forskningsmetod bland andra. Medborgarforskning är också knuten till principer om transparens, inkludering och öppenhet. Det är viktigt att notera att medborgarforskning förutsätter tydliga ramar för etik, datakvalitet, ansvarsfördelning och återkoppling till deltagarna. Det är inte en form av forskning som lämpar sig för alla forskningsfrågor eller metoder.
Det går att dela upp de många olika varianterna av medborgarforskning i fyra grova kategorier, utifrån en typologi från M. Haklay (2013):
- ”Crowdsourcing.” Deltagare bidrar främst med resurser eller med data från iakttagelser eller från sensorer de bär. Deras egen kunskap och analytiska förmåga används i mycket begränsad utsträckning.
- Distribuerad intelligens. Deltagarnas kognitiva förmåga används genom att de, efter grundläggande träning, samlar in data eller gör enkla tolkningar inom ramen för ett forskningsprojekt.
- Deltagande forskning. Deltagarna formulerar problemet och samlar in data i samråd med forskare och experter, medan analys och tolkning oftast kräver expertstöd.
- Extrem medborgarforskning. Deltagarna kan vara med i hela processen, från problemformulering och datainsamling till analys, publicering och användning av resultaten.
På portalen Citizenscience.eu finns en förteckning över medborgarforskningsprojekt i EU och information och resurser för den som vill driva sådana projekt. Det finns även en svensk portal för den som vill lära sig mer om medborgarforskning: medborgarforskning.se. Där finns också exempel på svenska projekt.