Infrastrukturer som stödjer öppen vetenskap
Ändamålsenliga och lättanvända infrastrukturer är en förutsättning för att forskare och organisationer ska kunna tillämpa öppen vetenskap. Genom system, tjänster och protokoll kan forskningsresultat samlas, lagras, hanteras och göras tillgängliga på ett standardiserat sätt. Det underlättar både vetenskapligt samarbete och användning av forskningsresultat inom offentlig sektor, näringsliv och civilsamhälle. Öppna tjänster och repositorier spelar därmed en central roll för tillgången till och spridningen av forskningsinformation.
Digitala och organisatoriska infrastrukturer
Infrastrukturer som stödjer öppen vetenskap omfattar de system, tjänster och resurser som gör det möjligt att tillgängliggöra, bevara och hantera forskningsresultat enligt principer för öppenhet. De kan vara både tekniska och organisatoriska och är en förutsättning för att forskningsdata, publikationer och metoder ska kunna delas och återanvändas.
Tekniska infrastrukturer inkluderar till exempel:
- dataarkiv
- publiceringsplattformar
- registreringssystem för forskningsinformation
- identifierare som DOI och ORCID
- verktyg för datahantering och versionering.
Många av dessa infrastrukturer är beroende av nationell eller internationell samverkan för långsiktig drift och tillgång.
Organisatoriska infrastrukturer omfattar stödverksamheter vid lärosäten och forskningsinstitut, såsom:
- bibliotek
- IT-enheter
- forskningsdatastöd.
Dessa funktioner erbjuder praktiskt och juridiskt stöd i frågor om datahantering, tillgängliggörande, licensiering och arkivering. Tydliga ansvarsförhållanden och samverkan mellan aktörer är ofta nödvändiga för att infrastrukturen ska vara ändamålsenlig.
Vid utveckling eller upphandling av infrastruktur kan det vara relevant att beakta interoperabilitet, långsiktig förvaltning, tillgång till teknisk kompetens och möjligheter till anslutning till europeiska och globala system, exempelvis det europeiska öppna forskningsmolnet (European Open Science Cloud, EOSC). Samordning mellan nationella initiativ och lokala behov är en återkommande fråga i planeringen av sådana investeringar.
(En överblick över Sveriges arbete med EOSC finns på sidan EOSC Sweden på EOSC-föreningens webbplats).
