Öppen tillgång till vetenskapliga publikationer
Öppen tillgång till vetenskapliga publikationer innebär att alla som har behov eller intresse av forskningsresultat har möjlighet att tillgodogöra sig och dra nytta av dessa, oavsett ekonomiska resurser eller organisatorisk hemvist.
Olika typer av öppen tillgång
Det har utvecklats några olika huvudtyper av öppen tillgång till vetenskapliga publikationer, vanligen benämnda som grön, guld och diamant. Sveriges riksdag har beslutat att publikationer som är resultat av offentligt finansierad forskning ska publiceras med omedelbar öppen tillgång.
Tre huvudtyper av öppen tillgång
- Grön (även kallad parallellpublicering): Författaren arkiverar en version av sitt manuskript, oftast den accepterade versionen (postprint), i ett öppet arkiv eller på sin institutions webbplats. Detta sker ibland med fördröjning, efter en eventuell embargoperiod som förlaget bestämt. Även om denna version inte är den slutgiltigt publicerade, är den vanligtvis tillräckligt nära för att kunna hänvisas till.
- Guld: Publikationerna blir omedelbart öppet tillgängliga för alla via den publicerande plattformen. Ofta, men inte alltid, innebär detta att en publiceringsavgift (Article Processing Charge, APC, eller Book Processing Charge, BPC) betalas för att täcka tidskriftens eller förlagets publiceringskostnader. Avgiften kan täckas av lärosäten, finansiärer eller konsortier.
- Diamant (ibland även kallad platina): En variant av guld som innebär att publikationen blir omedelbart tillgänglig, men utan att någon avgift tas ut för att få publicera eller läsa. Utgivningen finansieras i stället av en tredje part, exempelvis en vetenskaplig förening, ett lärosäte eller konsortium, eller genom offentliga medel eller volontärarbete.
Hybridtidskrifter är prenumerationsbaserade tidskrifter där enskilda artiklar kan friköpas för öppen tillgång. Svenska forskare publicerar sig i stor utsträckning i denna typ av tidskrifter (se Kungliga bibliotekets Öppen tillgång i siffror). Även antologier kan ges ut i hybridform, med några kapitel friköpta för öppen tillgång.
Kort bakgrund
Diskussionen om öppen tillgång till vetenskapliga publikationer har pågått i över två decennier. Centrala initiativ som Budapest-deklarationen (Budapest Open Access Initiative, 2002) och Berlin-deklarationen (Berlin Declaration on Open Access to Knowledge in the Sciences and Humanities, 2003) har definierat principerna för öppen tillgång och påverkat policyutvecklingen inom området. Idag kräver många svenska och internationella forskningsfinansiärer att de forskningsresultat de finansierar ska publiceras öppet. Sedan 2021 gäller i Sverige att de vetenskapliga publikationer som är resultat av forskning finansierad med offentliga medel ska publiceras med omedelbar öppen tillgång (se prop. 2020/21:60, s. 16).
