Bakgrund till den svenska omställningen
I Sverige har omställningen mot öppen vetenskap skett stegvis. I och med de forskningspolitiska propositionerna 2016 och 2020 formulerades mål och ansvarsfördelning, inte minst för hur omställningen ska följas upp. De nationella riktlinjerna för öppen vetenskap som kom 2024, samlar den svenska riktningen, och omställningen samordnas även med europeiska initiativ.
Från open access till öppet vetenskapssystem
Den svenska omställningen mot öppen vetenskap har vuxit fram stegvis, från ett tidigt fokus på öppen tillgång till vetenskapliga publikationer publikationer (tidigare vanligtvis kallad open access) och öppna forskningsdata till en bredare syn på hur forskning bedrivs, delas och används. I 2016 års forskningspolitiska proposition formulerades målet att forskningsresultat som tas fram med offentliga medel ska göras öppet tillgängliga, med hänsyn till bland annat integritet, säkerhet och immaterialrätt. Utvecklingen har sedan förstärkts genom internationella initiativ och EU:s forskningsprogram, där öppen tillgång, FAIR-principerna och delning av forskningsdata blivit allt viktigare delar av forskningspolitiken.
Konkretisering i 2020 års proposition
I 2020 års forskningspolitiska proposition konkretiserades målen för omställningen. Där anges att senast 2021 ska vetenskapliga publikationer som helt eller delvis finansieras med offentliga medel ska vara omedelbart öppet. Omställningen till öppen tillgång till forskningsdata ska vara genomförd senast 2026. Samtidigt breddades perspektivet från tillgång till enskilda resultat till utvecklingen av ett öppet vetenskapssystem, där även öppen källkod, öppna lärresurser, allmänhetens delaktighet och utvecklade incitamentssystem ingår.
Ansvarsfördelning: KB, VR, SUHF och lärosätena
Organiseringen av den svenska omställningen började ta tydligare form efter 2016 års forskningspolitiska proposition. Från 2017 fick Vetenskapsrådet ansvar för nationell samordning av arbetet med öppen tillgång till forskningsdata, medan Kungliga biblioteket fick motsvarande samordningsuppdrag för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer. Kungliga biblioteket fick också senare uppdrag om att följa upp kostnader för vetenskaplig publicering och om att stödja en nationell plattform för öppet tillgängliga svenska vetenskapliga tidskrifter. Samtidigt har lärosätena en central roll i det praktiska genomförandet, bland annat genom lokala policyer, stöd för datahantering och publicering, utbildning, infrastruktur och bibliotekens forskarstöd. SUHF:s färdplan för öppen vetenskap och tillhörande vägledning har blivit viktiga verktyg för att tydliggöra lärosätenas ansvar och omsätta den nationella riktningen i praktiskt arbete.
Konsolidering 2024: riktlinjer, infrastruktur och meritvärdering
Under 2020-talet har omställningen breddats ytterligare och kopplats tydligare till styrning, infrastruktur och meritvärdering. De nationella riktlinjerna för öppen vetenskap, som publicerades av Kungliga biblioteket 2024, samlar den svenska riktningen fram till 2030 och lyfter sex prioriterade områden: öppna publikationer, forskningsdata, forskningsmetoder, lärresurser, allmänhetens delaktighet och infrastrukturer som stödjer öppen vetenskap. I 2024 års forsknings- och innovationsproposition betonas fortsatt behovet av digital forskningsinfrastruktur, FAIR-principerna och samordning med europeiska initiativ som EOSC. Samtidigt framhålls att omställningen kräver ansvarsfull hantering av juridiska, etiska och säkerhetsmässiga begränsningar, liksom incitament och meritvärdering som stödjer öppna arbetssätt. I det sammanhanget är CoARA och det svenska CoARA-kapitlet exempel på initiativ för att utveckla forskningsbedömning i linje med öppen vetenskap.